Lakerna hör och börjar leva!

BIBELÖVERSÄTTNING TILL LAKISKA har pågått i mer än tre decennier. Projektet startade 1990 när Institutet för bibelöversättning inledde arbetet med att översätta Bibeln till flera av Dagestans största språk.

Bibelöversättning till lakiska – arbete från Uppsala till Dagestan

DEN LAKISKA BIBELÖVERSÄTTNINGEN GÅR TILLBAKA TILL 1990, året före Sovjetunionens sönderfall. IFB hade då öppnat sitt Rysslandskontor och träffade en överenskommelse med Dagestans Vetenskapsakademi om att översätta Bibeln till flera av de största dagestanska språken, däribland lakiskan. Arbetet ledde till publiceringen av Markusevangeliet 1996 och Lukasevangeliet sex år senare. Därefter inträffade ett längre avbrott när projektet saknade exegetisk rådgivare, en funktion som granskar översättningsutkasten och säkerställer att de följer den bibliska grundtexten.

Ny fart 2011

PROJEKTET TOG NY FART 2011, då ryssen Roman Sergejev flyttade till Dagestan för att lära sig lakiska och återuppta arbetet med Nya testamentet. Liksom i projektets början har man sedan dess fortsatt att publicera delar av Nya testamentet efter hand som de blivit klara. Den senaste NT-publikationen kom 2023 och innehåller evangelierna, Apostlagärningarna och Uppenbarelseboken.

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN BÖRJADE MAN ÄVEN i mindre skala med Gamla testamentet, vilket hittills resulterat i digitala publiceringar av Ruts bok och Jonaboken. Det har dock varit svårt att arbeta med både Gamla och Nya testamentet inom projektets begränsade resurser. Roman är i första hand specialiserad på grekiska och behöver koncentrera sig på att avsluta Nya testamentet. Därför har man sett behov av en andra exeget med specialisering på Gamla testamentet. I den rollen kopplades jag till lakprojektet i början av 2023. Folk & Språk, som jag är en del av, samarbetar med IFB i detta projekt.

Det börjar med förberedelser

MIN FÖRSTA TID I PROJEKTET HAR BESTÅTT MYCKET AV FÖRBEREDELSER i form av språkinlärning. I mitt fall handlar det inte bara om att lära sig lakiska, utan även ryska, som krävs för att kommunicera med de övriga medlemmarna i arbetsgruppen. I ryskastudierna hade jag nytta av att jag tidigare läst ett par grundläggande kurser, även om det var ungefär tjugo år sedan och mycket hade fallit i glömska. Vad gäller lakiskan behöver jag inte kunna tala språket; det räcker med att uppnå en viss nivå av läsfärdighet för att kunna granska översättningarna.

Gamla testamentet granskas från Uppsala

HITTILLS HAR JAG HUNNIT GRANSKA Danielsboken samt ungefär en fjärdedel av Andra Moseboken. Sedan tidigare är även Första Moseboken granskad och kan bli nästa GT-bok att publiceras. Samtidigt går översättningen av Nya testamentet in i sitt slutskede. De sista återstående böckerna föreligger i utkast och är under granskning. När de genomgått exegetisk och språklig granskning återstår slutgranskning av en ackrediterad översättningskonsult innan publicering. Kanske kan Nya testamentet på lakiska vara klart inom bara ett par år, mer än 35 år efter att projektet startade.

DET RÖR ALLTSÅ PÅ SIG INOM LAKPROJEKTET! Till det som jag redan nämnt kommer att ytterligare en person har påbörjat studier i bibelhebreiska och lakiska för att bli exegetisk rådgivare i lakprojektet.

Vill du eller din församling vara med och bära Ulfs tjänst? Mejla info@ifb.nu

Aslan älskar och vädjar för lakerna

LAKERNA BOR I DAGESTAN, längs kusten till Kaspiska Havet och det är ett folk som omsluter knappt två hunda tusen personer. I lakernas administrativa huvudstad Kumukh, bor teaterdirektören Aslan Magomedov som också själv till hör detta folk och talar dess språk. En dag vandrade han genom sin hemstad och hörde då en ung mamma tala ryska med sina barn. När han försiktigt uppmuntrade henne att också tala lakiska svarade hon: “Vem i hela världen behöver det lakiska språket? Jag lär hellre min son arabiska.”
Aslan berättar att den kommentaren ”nästan dödade honom”. För honom är språket inte bara ord – det är identitet, historia och livet själv.

Lakiskan trängs undan

SOM CHEF FÖR LAKISKA MUSIK- OCH DRAMATEATERN i Dagestan ser han varje dag hur lakiskan trängs undan. I byar där barn förr lärde sig sitt språk på gatan, möter han nu unga som knappt kan förstå en lakisk teaterföreställning utan rysk simultanöversättning. Ändå händer något vackert: ungdomar kommer tillbaka, föreställning efter föreställning, för att lära sitt modersmål genom att höra det spelas, sjungas och berättas.

NÄR ASLAN FÖR TIO ÅR SEDAN BLEV TILLFRÅGAD att ge röst åt Jesus i den lakiska versionen av Jesusfilmen tackade han ja – av en enda anledning: att rädda sitt språk. Inspelningen blev en succé; videofilmerna som lånades ut till folk kom aldrig tillbaka. ”Det är svårt att läsa, men lätt att lyssna,” säger Aslan. ”Att höra språket gör att man börjar förstå.”
Det är därför han nu samarbetar med Institutet för Bibelöversättning för att spela in Lukasevangeliet på lakiska. Många lakisktalande kan inte längre läsa språket. Men de kan lyssna. Och de lyssnar gärna för det talar in i hjärtat på dem.

VARFÖR DETTA ARBETE BEHÖVS

Lakiskan är ett av de många hotade minoritetsspråken i Kaukasus. Utan levande texter, utan ord som används i vardagen, tystnar ett språk – och med det försvinner också en kultur. Bibelöversättning och produktionen av appar där man kan lyssna på bibelböcker på lakiska är viktigt av minst två skäl. Guds Ord blir tillgängligt på ett språk som talar in i människors hjärtan. Det är också en livlina för ett folk som riskerar att förlora sin röst. Det är också en livlina för den handfull grupp laker som kommit till tro på Jesus och nu följer honom.

Aslan uttrycker det enkelt:
“Om språket inte hörs, dör det. Men om människor får lyssna – då kan det leva.”