Nya Testamentet på komi-permjakiska invigt

Sista helgen i februari samlades gäster från Finland och Sverige i komi-permjakernas städer Kudymkar och Perm vid Uralbergens fot samt i byn Pesjnigort, för att tillsammans med komier fira och uppmärksamma utgivningen av den viktigaste boken på detta språk.

Det är det senaste Nya Testamentet som blivit översatt och tryckt av vårt Institut. För komi-permjakerna, det lilla finsk-ugriska folket, är det av utomordentlig betydelse. När Ljudmila Aleksejevna Nikitina, en av översättarna, höll tal inför publiken i komi-permjakernas etno-kulturcenter, sade hon: “Jag har drömt om den här dagen! Översättningen har tagit tjugofem år och jag har redan förlorat tron på att den här dagen skulle bli av!” Sedan läste hon ur Johannesevangeliet, de första fem verserna i kapitel ett: I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud… Hon läste med tårar i ögonen – nu har Ordet kommit till komierna! Hon tackade Institutet och alla som hjälpt till på något sätt. Den andra översättaren, Raisa Konstantinovna Petrova, berättade att i ortodoxa kyrkan var liturgin och predikan på gammal kyrkoslaviska och hon förstod bara hälften. Men meningen var att Guds ord ska bli förstått av alla människor. Att översätta har gett henne meningen med livet. Nu vill hon inte sluta utan vill att även Psaltaren och Ordspråksboken ska översättas. Vitalij Leonidovitj Bajandin från det lokala kulturministeriet slog fast att komi folket med all säkerhet kommer att ge ett stort och positivt gensvar på denna bok: “Vi är tacksamma för varje bok på vårt språk, särskilt Bibeln!”

Hela festen började med folksång och folkdans med folkdräkter och efter alla tal och gratulationer kom människor ur publiken fram helt spontant och framförde sina hälsningar, dikter och sånger. “Vi har väntat länge!” var det flera som betonade. Två män sjöng “Fader Vår” på komi till ackompanjemang av dragspel. Två kvinnor ur publiken vädjade bland annat att barnen skulle få lära sig Bibeln i skolan. En annan kvinna sade: Nu har vi Nya Testamentet. Nu är det upp till oss att använda det och att lära våra barn både Bibeln och språket. Jag är mor till fyra barn. Eftersom jag är sångerska kommer jag att sjunga Bibeln för mina barn och barnbarn. Sedan sjöng hon en sång: “Jag önskar att vårt komiland skulle vakna upp och uppleva en andlig förnyelse”.

“Om vi bara kunde få hela Bibeln på vårt språk”, sade somliga när det var utdelning av böckerna. En del tog flera exemplar för att ge dem till andra. När man ser deras tacksamhet och entusiasm har man inte hjärta att krossa deras försiktiga förhoppningar. Men om vi hjälps åt kanske det blir möjligt? Vad säger ni?

Vår delegation som bestod av fem personer från Finland och Sverige blev överväldigad av komiernas tacksamhet och glädje. Det var tydligt att utgivningen av Nya Testamentet på deras språk har tänt en gnista av hopp hos dem. Vi vill tacka alla er som har bett och stött översättningen till komi-permjakiska. Ni ska veta att det har gjort skillnad och välsignat många människor.

Nya testamentet på Lezginska

Institutet för Bibelöversättning har publicerat Nya Testamentet på lezginska, med godkännande av lingvistikinstitutet vid den Ryska vetenskapsakademin. Därmed är många års arbete av begåvade lezginska författare och poeter, teologer, språkforskare och andra, krönt med framgång.

Lezginerna i Ryssland, som utgör mer än 400 000, bor i sydöstra Dagestan. De talar guneidialekten, som blivit grunden för den aktuella översättningen. Det finns också cirka 350 000 lezginer som bor på andra sidan gränsen, i Azerbajdzjan. De talar en annan dialekt, men borde inte ha några problem att förstå Nya Testamentet eftersom översättningen anpassats och utrustats med fotnoter för att förklara dialektala skillnader.

De kristna förfäderna till det nutida lezginska folket hade sin egen översättning av Bibeln på agvanska (eller kaukasisk-albanska) som går tillbaka till 600 till 800-talet efter Kristus. Den nya NT-publikationen innehåller faksimile av existerande delar av denna gamla översättning.

Utmärkande för den nya översättningen är textavsnitt som stiliserats enligt den lezginska poetiska traditionen. Bland dem är Herrens bön (Mt 6: 9-13), Marias sång (Luk 1: 46-55), Sakarias sång (Luk 1: 68-79) och andra. Det kompletterande material som lagts i slutet av boken innehåller en ordlista med bibliska termer, tabeller över vikter och mått, en lista över textvarianter samt kartor över Mellanöstern på Jesu tid.

Tidigare publikationer på lezginska omfattar delar av Matteusevangeliet (1990); Markus (1996); Lukas och Apostlagärningarna (2004); «Illustrerade bibelberättelser», inklusive en ljud-CD (2009); Rut, Ester, Jona (2010); och de fyra evangelierna (2014). Nya Testamentets text (2018) är även tillgänglig online.

Arbetet fortsätter med översättningen av Gamla testamentet till lezginska.

Nya Testamentet på Moksjamordvinska tryckt

Nya Testamentet på moksjamordvinska trycktes i årsskiftet i 5000 exemplar. Det publicerades tillsammans med en CD
inspelning av Matteus- och Johannesevangeliet. Nu har böckerna anlänt till kyrkorna i området.

Nyligen besökte översättningsgranskaren Satu Cottrell med sin man Ian republiken Mordva. Hon berättar om deras resa:

”Hälsningar från Mordva där vi fick vara ca en månad. Vi bodde i byar där man talar moksjamordvinska. Där fick jag större förståelse hur folk förstår vissa termer i Gamla Testamentet. Nu har vi mer kunskap om hur vi ska översätta vissa termer så att människorna förstår dem.

Vi träffade även översättarna samt biskopen i den ortodoxa kyrkan. Båda mötena var väldigt bra. Vi fick klarhet i vissa principfrågor i Gamla Testamentet som är viktiga för det fortsatta arbetet. Biskopen berättade att de redan har börjat dela ut Nya Testamenten. Även de evangeliskt kristna har börjat dela ut dem.

I huset där vi bodde fick frun för första gången ta Nya Testamentet i sina händer. Hon öppnade boken och granskade noga sida efter sida. Sedan öppnade hon boken från slutet och började läsa högt: ”Och se, jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok…” Hon kom inte längre för hennes ögon fylldes med tårar.

En dag satt den 92-åriga grannfrun med oss på soffan. Hon lyssnade på Johannesevangeliet som spelats in på CD. Hon konstaterade: ”Ryska förstår jag inte, men det här förstår jag! Flickan talar verkligen bra moksjamordvinska!”

Nu är det dags att få Nya Testamenten till folket! Därför vädjar jag till er att be att Gud öppnar vägar för dem som delar ut böckerna. Det är verkligen viktigt för att evangeliet ska kunna röra vid människornas hjärtan och de blir frälsta.”

Den officiella presentationen av Nya Testamentet kommer att äga rum senare i höst.

Mordvinerna är 844 500 till antalet. Idag bor bara omkring 30 % av dem i den mordvinska republiken, vars huvudstad heter Saransk. Resten är utspridda i Basjkortistan, Tatarstan, Tjuvasjien och andra delar av Ryssland och OSS.
De flesta erzjamordvinerna bor i östra delen av republiken medan moksjamordvinerna bor i den västra.
Två tredjedelar av mordvinerna talar erzjanska och en tredjedel moksja. Språken hör till den finsk-ugriska språkfamiljen och båda är skriftspråk. Mordvinerna är ortodoxt kristna. Många tvångsdöptes av ryska ortodoxa kyrkan under andra hälften av 1600-talet. Det finns också en del evangeliskt kristna, som tillhör ryska kyrkor. I huvudstaden Saransk finns en mordvinsk protestantisk kyrka.

Nya Testamentet på kabardinska

Presentationen av uzbekiska Bibeln ägde rum den 1 juni i Uzbekistans huvudstad Tasjkent. Den anordnades av det Uzbekiska bibelsällskapet i samarbete med Institutet för Bibelöversättning. Närvarande var representanter för uzbekiska religionsministeriet, ryska ortodoxa kyrkan, ryska och amerikanska ambassader, förenade bibelsällskapen, ryska, ukrainska, kazakstanska, kirgizistanska bibelsällskapen, olika kristna samfund och även Tasjkents islamiska universitet. Journalister var också med och rapporterade om händelsen.

Arbetet har tagit 44 år. Vi började översätta Markusevangeliet 1973. Nya Testamentet trycktes 1992. Uzbekiskan är ett stort språk med 22 miljoner talare. År 1973 var de tio miljoner. Anledningen varför det har tagit så lång tid var situationen i det ateistiska och kommunistiska Sovjetunionen och senare i det stängda Uzbekistan.

Uzbekerna fick Bibeln!

Presentationen av uzbekiska Bibeln ägde rum den 1 juni i Uzbekistans huvudstad Tasjkent. Den anordnades av det Uzbekiska bibelsällskapet i samarbete med Institutet för Bibelöversättning. Närvarande var representanter för uzbekiska religionsministeriet, ryska ortodoxa kyrkan, ryska och amerikanska ambassader, förenade bibelsällskapen, ryska, ukrainska, kazakstanska, kirgizistanska bibelsällskapen, olika kristna samfund och även Tasjkents islamiska universitet. Journalister var också med och rapporterade om händelsen.

Arbetet har tagit 44 år. Vi började översätta Markusevangeliet 1973. Nya Testamentet trycktes 1992. Uzbekiskan är ett stort språk med 22 miljoner talare. År 1973 var de tio miljoner. Anledningen varför det har tagit så lång tid var situationen i det ateistiska och kommunistiska Sovjetunionen och senare i det stängda Uzbekistan.

17 000 Barnbiblar till fångarnas barn

Vi vill tacka våra gåvogivare som gjorde det möjligt att trycka drygt 17000 Barnbiblar till “Ängelns Julgran”-projektet i årsskiftet. Varje år delar fängelsemissionen i St. Petersburg ut julklappar till barn vars föräldrar sitter i fängelse i olika delar av Ryssland.

Missionens ledare Jan Volkov rapporterar:
“Programmet ”Ängelns julgran” håller på att avslutas för den här gången. Under årets satsning lyckades vi nå en stor grupp barn vars mammor eller pappor befinner sig i fängelse. Volontärerna besökte barnen för att överlämna julklappar som innehåller bl.a. Barnbibeln från deras pappa eller mamma och förmedla budskapet att de inte har glömt barnet och att de älskar det. Detta budskap är mycket viktigt för varje barn eftersom barnet då känner förälderns delaktighet i sitt liv och att det inte är ensamt.

Återkoppling är en viktig del av ”Ängelns julgran”. Ofta får vi överlämna till föräldrarna deras barns handgjorda saker och teckningar. De blir alltid rörda. Vi tar även kort på barnen, med vårdnadshavarnas tillstånd, och ger till deras föräldrar. Internerna blir alltid mycket tacksamma och glada. Fotona påminner dem om deras barn och den lycka som barnet upplevde när det fick julklappen.

Låt oss be att Barnbibeln, Guds Ord, öppnar dörren till ett nytt liv med Gud.”

Bibel på krimtatariska

Institutet har publicerat den första hela Bibeln på krimtatariska någonsin. Språket tillhör den turkiska språkfamiljen och talas av en kvarts miljon människor framför allt på Krimhalvön i Svarta havet. Krimtatariska är släkt med – men inte det samma som – tatariska, som talas i den ryska delrepubliken Tatarstan. Översättningsgruppen har bestått av bland andra av krimtatariska författare och experter från Pioneer Bible Translators, en partnerorganisation till IFB. Nu räknas krimtatarerna bland de ca 550 folk i världen som har hela Bibeln på sitt språk.

De första översättningarna av Bibelns texter till krimtatariska (tidigare känd som kumaniska språket) gjordes på 1340-talet av franciskanermunkar som översatte evangeliedelar och bönen ”Fader vår”. Dessa texter inkluderades i den unika trespråkiga ordboken från 1200-talet, känd som Codex Cumanicus. En annan tidig översättning av bibeltexter till krimtatariska gjordes av Friedrich (Fjodor Pavlovitj) von Adelung, en tysk-rysk lingvist, i början av 1800-talet.

Bibelöversättning till krimtatariska återupptogs 1975 av Institutet för Bibelöversättning. Jonas bok trycktes 1978, Matteusevangeliet 1985. Under sovjettiden existerade inte krimtatarerna officiellt som folkgrupp över huvud taget. I sovjetiska folkräkningar 1959, 1970 och 1979 nämns de inte alls. Först i folkräkningen 1989 dyker de upp igen. Många års arbete har nu kulminerat i tryckningen av hela Bibeln i februari 2016.

Tatarerna har fått Bibeln!

Strax innan påsk trycktes den första hela Bibeln på tatariska.

IFB:s bibelöversättning till tatariska har tagit mer än 23 år. Arbetet gjordes av specialister från IFB, SIL och UBS i samarbete med Vetenskapsakademin i Tatarstan.

Tatarerna är efter ryssarna den näst största folkgruppen i den Ryska Federationen. De är ett turkfolk – större än Danmarks, Norges eller Finlands befolkning. Endast en fjärdedel av tatarerna bor i Tatarstan, som är en delrepublik i den Ryska Federationen. Övriga är kringspridda i andra delar av federationen och i de forna sovjetiska delrepublikerna.

Tatarerna är sunnimuslimer. Omkring 300.000 hör till den ortodoxa kyrkan och betraktar sig själva som ett eget folk, härstammande från en turkisk stam som anammade kristendomen redan på 500-talet och betecknas med det etniska namnet krjasjeny, dvs. de kristnade.

Det första Nya Testamentet ämnat för tatarer trycktes 1820 av det Skotska missionssällskapet. Därefter kom Brittish and Foreign Bible Society år 1880 med en reviderad utgåva. Båda dessa utgåvor trycktes med arabisk skrift. Fr. o. m. mitten av 1800-talet började den Ryska ortodoxa kyrkan publicera enstaka bibelöversättningar på tatariska. De baserades på Kazandialekten – som även idag utgör grunden för det skrivna tatariska språket – och trycktes med kyrillisk skrift. Man lyckades trycka Predikaren, Psaltaren, de fyra evangelierna och Apostlagärningarna. Efter närmare 60 år utan någon bibeltryckning återupptog så IFB bibeltryckning på tatariska, först med en omtryckning av de fyra evangelierna, Apostlagärningarna och Psaltaren i ett band (1973) – och därefter började man arbetet på en ny, modern översättning av hela Bibeln till tatariska. År 2001 trycke IFB Nya Testamentet i 25000 ex.

Första Nya Testamentet på basjkiriska

Den officiella presentationen av Nya Testamentet på basjkiriska (Inzjil) ägde rum den 27 mars 2015 på Institutet för historia, språk och litteratur i Ufa, Basjkortostans huvudstad. Basjkiriska är ett turkiskt språk som talas av mer än en miljon människor i centrala Ryssland.

200 människor deltog i presentationen av NT. Det var en riktigt stor samling som ägde rum i Institutets konferenssal. Omkring 20 ortodoxa präster var närvarande. Även en representant för den basjkiriska regeringen och en representant för ministeriet för religiösa ärenden medverkade. Samtliga medlemmar av översättningsteamet var också med. Tre lokala TV-kanaler hade sändningar om presentationen och nyheten om det basjkiriska Nya Testamentet var på TV den kvällen.

Det är vår innerliga förhoppning att denna översättning av Nya Testamentet på basjkiriska ska ge många modersmålstalare möjlighet att upptäcka Inzjils rikedomar och att det samtidigt ska tjäna som en grund för en framtida dialog mellan religionerna i Basjkortostan.

Vi vill tacka alla trogna understödjare som i nästan två decennier har stött detta arbete.

Barnbiblar till fängelseprojektet

Varje år delas det ut barnbiblar till barn vars föräldrar sitter i fängelse i Ryssland. Denna vinter har vi tryckt 11000 barnbiblar till dessa barn. I Ryssland firar man jul den 7 januari. Om det är möjligt besöker barnen sina pappor eller mammor i fängelset, ofta har de inte träffats på flera år. Både barn och fångar vittnar, med tårar i ögonen, om vad det betyder för dem. Vi är glada att få vara med och ge Bibel, glädje och hopp till splittrade familjer. Tack till alla som bidragit till ännu en lyckad satsning. Du får gärna stödja vår Barnbibelfond med din gåva.